Projektet finansieras av Arvsfonden

Iron Maiden

Med ett hjärta fyllt med en aning skepticism begav jag mig till Friends arena i Solna norr om Stockholm. Föraren hade talat om för mig att det var rena skräcken att ta sig till och ifrån arenan. I instruktionsmailet jag fått någon dag innan stod det, ”om du åker färdtjänst se till att boka hemresan en timme efter konsertens slut” Fortsättnigen kommer i slutat av min text. Själva konserterna var jättebra! Två förband och jag tycker att det andra av de båda var nästan lika bra som Iron Maiden. Jag kommer alltid att vara ett heavy metal fan” uppvuxen på 80-talet med. Europé. Även om det väl mer var pudelrock. ”but I did like that too, you know” Lite förvirrad dock, hade hört att fullsatt arena vid konsert skulle ta 75000 åskådare.

Iron Maiden sa att vi var 5500 fans i den fullsatta arenan. Så vad gäller egentligen?  Upplevelsen av Maiden var stor för mig. Mellan det rytmiska klappandet från oss i publiken skapade sångernas kraft en perfekt ljudharmoni som ingöt Kraft glädje i mig! I stunden kände jag mig oändligt pigg. Skulle vilja ner där på scen och dansa. Inte kasta rullen eller något. Snarare svepas med och runt och ner, närmare av någon kraftfull vind eller något!

Nu tillbaks till detta med taxi igen. Jag vet inte vad jag ska tycka. Å ena sidan kanske det är hemskt att förarna ska mötas av avstängda vägar och bli osäkra så att vissa inte ens vågar sig upp och in på området. Å andra sidan så var publikvärdarna på tå och mycket hjälpsamma! Vi fick gratis dryck medan de hjälpte oss att nå rätt bil. Lycklig och fullpoppad med intryck och lite förvirring var jag hemma 01.00 på natten!

Text: David Hansson
PS: Jag var glad att jag följde instruktionerna.

 

Dela gärna!
Senaste inläggen
Ansvarig utgivare: Marting Eneborg, Reaktor sydostOm cookies

Våra sponsorer